SJÖFS 1997:18

Utkom från trycket

den 20 januari 1998

Sjöfartsverkets kungörelse

med föreskrifter om säkerheten vid forsränning; SFH

6.5

beslutade den 6 juni 1997.

Sjöfartsverket föreskriver med stöd av 2 kap. 4 och 6 , 5 kap. 19 och 21 , 7 kap. 5 och 9 kap. 2 fartygssäkerhetsförordningen (1988:594) följande.

Allmänt

1 Dessa föreskrifter och de i bilaga 1 intagna säkerhetsföreskrifterna gäller den som organiserar kommersiell forsränning och skall i tillämpliga delar utgöra vägledning vid annan forsränning.1

2 Sjöfartsverket får medge undantag från föreskrifterna under förutsättning att säkerhetsnivån därmed inte sänks.

Vidare får verket medge att likvärdiga anordningar eller rutiner används om dessa är minst lika effektiva som de i reglerna ställda kraven.

3 I denna kungörelse avses med

a) forsränning - färd i fors med båt, kanot, UFF eller flythjälpmedel,

b) UFF - uppblåsbar farkost för forsfärd,

c) kommersiell forsränning - forsränning som marknadsförs mot allmänheten och/eller utförs mot ersättning,

d) forsföretag - en fysisk eller juridisk person som bedriver kommersiell forsränning,

e) tillsynsorgan - Sjöfartsverket eller den organisation som har godkänts av Sjöfartsverket för att utöva tillsyn över forsrännarföretag,

f) säkerhetschef - den person som ansvarar för säkerheten inom ett forsrännarföretag och som har godkänts för detta av ett tillsynsorgan och erhållit licens härför av Sjöfartsverket,

g) forsrännare/guide - en person som dels har genomgått en grundutbildning som har godkänts av ett tillsynsorgan, dels har godkänts av säkerhetschefen vid det aktuella företaget och erhållit licens för detta av Sjöfartsverket,

h) passagerare/gäst - en person som medföljer på en forsfärd och som inte är forsrännare, forsrännare under utbildning eller säkerhetschef,

i) rekognoseringstur - forsfärd i avsikt att undersöka forsens lämplighet för forsfärd, exempelvis avseende prov av nytt spår, färd på nytt vattenstånd eller med ny utrustning,

j) riverboard - ett fast flythjälpmedel för en person som manövreras med kroppens tyngd och benkraft.

Organisation

4 Forsföretag skall ha en organisation och ledning som är ägnad att utveckla och upprätthålla en tillfredsställande säkerhetsnivå inom den bedrivna forsränningen i enlighet med dessa föreskrifter och säkerhetsföreskrifterna i bilaga 1.

Inom en sådan organisation skall det finnas en av Sjöfartsverket licensierad person som är ansvarig för säkerheten (säkerhetschef), och ett till verksamhetens omfattning lämpligt antal av Sjöfartsverket licensierade personer som är ansvariga för säkerheten och handhavandet av UFF som används vid forsfärd inom organisationen (forsrännare/guide).

5 Vid forsränning skall skäliga åtgärder vidtas för att förhindra att skada uppstår på naturmiljön och på annan egendom.

Tillsyn

6 Forsföretag skall undergå tillsyn genom besiktning. Besiktning skall ske innan verksamheten påbörjas och därefter vart femte år. Däremellan skall årlig internkontroll ske före säsongsstart.

Vid besiktning skall undersökas om organisationen är i överensstämmelse med 4 , om verksamheten är i överensstämmelse med gällande säkerhetsföreskrifter med avseende på personalens kompetens, säkerhetsplan, utrustning m.m. samt att internkontroller har utförts.

Denna tillsyn utövas av Sjöfartsverket eller av ett tillsynsorgan som har godkänts av Sjöfartsverket.

Sjöfartsverket har tillsyn över sådana godkända tillsynsorgan.

Vid internkontrollen skall säkerställas och dokumenteras att den vid besiktning godkända säkerhetsnivån upprätthålls. Uppdatering av säkerhetsplanen på grund av förändringar i forsen skall beaktas.

Olycksfallsutredning

7 En olycka där personskador förekommit eller en allvarlig incident inträffat skall utan dröjsmål meddelas till Sjöfartsverket, dess kontaktperson eller jourtelefon och i förekommande fall även till det tillsynsorgan som har besiktigat forsföretaget.

En rapport skall snarast upprättas vilken skall innehålla en kort beskrivning av vad som inträffat, uppgifter om vattenstånd, vatten- och lufttemperaturer, berörda personer och bör, om så är påkallat, innehålla förslag till åtgärder som kan förhindra liknande olyckor.

Rapporten upprättas av säkerhetschefen vid det olycksdrabbade företaget och skall insändas till Sjöfartsverket och i förekommande fall till tillsynsorganet.

Chefen för Sjöfartsinspektionen vid Sjöfartsverket beslutar om ytterligare utredning av olyckan skall verkställas eller om olyckan skall anmälas till Statens Haverikommission samt kallar medlemmar som skall ingå i en eventuell utredningsgrupp.

En sådan utredningsgrupp skall bestå av en kontaktperson från Sjöfartsverket och en kunnig och erfaren forsrännare. Dessutom kan sakkunniga kallas vid behov. Säkerhetschefen vid det olycksdrabbade företaget skall vara utredningsgruppen behjälplig.

Utredningsgruppen skall utröna de erfarenheter olyckan ger för att undvika ett upprepande och om erfarenheterna är av sådan art, ge förslag till förbättringar av säkerhetsföreskrifterna samt i förekommande fall vara utredande polismyndighet eller Statens Haverikommission behjälplig.

8 Ett tillsynsorgan skall årligen innan säsongstart upprätta och till Sjöfartsverket insända en lista över kunniga och erfarna forsrännare som är villiga att ingå i en grupp för utredning av allvarliga forsränningsolyckor.

Särskilda åtgärder

9 Om det finns allvarlig risk för skada på person vid forsränning kan bestämmelserna om inskränkningar i verksamheten enligt 11 kapitlet fartygssäkerhetslagen (1988:49) tillämpas.

Uthyrning

10 Den som hyr ut UFF, kanot, riverboard eller något annat flytredskap för forsränning skall som villkor för uthyrningen ställa krav på hyresmannen angående vilka forsar som får användas och informera hyresmannen om tillämpliga säkerhetsföreskrifter enligt denna kungörelse.1

Utbildning

11 Grundutbildning för forsrännare får anordnas av den som har godkänts för detta av Sjöfartsverket.

Annan utbildning än den som har fastställts i bilaga 2 kan i det enskilda fallet godtas av Sjöfartsverket som grundutbildning för forsrännare.

En utbildning som har godkänts av en behörig myndighet i en annan medlemsstat inom Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet likställs med grundutbildning enligt ovan om utbildningen uppfyller en skyddsnivå som är likvärdig med den utbildning som har fastställts i bilaga 2.

Avgifter

12 För av Sjöfartsverket utförda förrättningar tas en grundavgift ut om 2 000 kronor per förrättning. Därutöver tas en förrättningsavgift ut med 325 kronor per påbörjad trettiominutersperiod för utfört arbete.

För granskning för godkännande av kurs för grundutbildning för forsrännare tas en avgift ut med 800 kronor.

För utfärdande av någon form av personlig licens tas en avgift ut med 300 kronor.

För en förrättning som utförs helt inom Sjöfartsverkets kontor tas inte någon grundavgift ut.

________________

Dessa föreskrifter träder i kraft fyra veckor efter den dag då föreskrifterna enligt uppgift på dem utkom från trycket i Sjöfartsverkets författningssamling, utom i fråga om de krav på licensiering som stadgas i 4 som träder i kraft ett år efter denna dag.

 

JOHAN FRANSON

(Sjöfartsinspektionen)

 

Lars Tenow

 

 

1 Tillämpliga delar att utgöra vägledning vid annan forsränning: 5, 9, 10 och 13 samt bilaga 1, punkterna 5.1, 5.3, 5.16, 5.17, 6.1, 6.6, 10.1 (dock ej vattenstånd och noteringar), 10.3, 10.7 och 10.10.

Utgivare: Eva Westberg, Sjöfartsverket, Norrköping ISSN 0347-531X

Bilaga 1

 

SÄKERHETSFÖRESKRIFTER FÖR FORSRÄNNING

Dessa säkerhetsföreskrifter får inte till någon del utgöra hinder för ytterligare åtgärder som höjer passagerarnas eller forsrännarnas säkerhet.

I denna bilaga avses med bör - skall, men med den skillnaden att man får göra avvikelser om man har mycket godtagbara skäl för detta.

1 Säkerhetsplan

1.1 En säkerhetsplan skall vara upprättad.

1.2 Säkerhetsplanen syftar till att förebygga och begränsa olyckor.

Säkerhetsplanen skall

a) innehålla en beskrivande skiss över forsen och markera fall, hål, valsar m.m. som är av vikt för forsrännaren att känna till,

b) innehålla forsgradering vid olika vattenstånd för de sträckorna som används,

c) ange var och hur noteringar av vattenstånd och vattentemperatur ska ske,

d) ange vid vilka temperaturer och vattenstånd som våtdräkt eller motsvarande ska användas samt

e) ange gränser för vad som inte är farbart.

1.3 Säkerhetsplanen skall vara tillgänglig för och väl känd av varje forsrännare inom forsföretaget. Ett exemplar skall lämnas till Sjöfartsverket och i förekommande fall ett exemplar till det tillsynsorgan som besiktigat forsföretaget.

1.4 Vid upprättandet av säkerhetsplanen och före första turen för säsongen skall forsen rekognoseras av forsföretaget. Detta kan ske antingen från land och/eller genom rekognoseringstur.

2 Räddningsplan

2.1 En räddningsplan skall vara upprättad.

2.2 Räddningsplanen skall underlätta för räddningspersonal att snabbt komma till undsättning. Tillgängliga kommunikationsvägar såsom radio, telefon m.m. skall redovisas. Planen skall beskriva tillgängliga transportvägar och dess kapacitet samt ange lämpliga uppsamlingsplatser.

2.3 Räddningsplanen skall utformas i samverkan med berörda räddningstjänstansvariga och med övriga säkerhetschefer som använder samma fors.

2.4 Ett exemplar av räddningsplanen skall sändas till varje berörd kommuns räddningsnämnd och vara tillgänglig för och väl känd av samtliga som deltar i verksamheten. Ett exemplar skall lämnas till Sjöfartsverket och i förekommande fall ett exemplar till det tillsynsorgan som besiktigat forsföretaget.

3 Forsgradering

3.1 Riktlinjer för forsgradering

Vid forsgradering skall hänsyn tas till olika vattenstånd och avsedd båtstorlek. Graderingen skall utföras med utgångspunkt från svårighetsgraden vad gäller

a) krav på manövrering,

b) fall,

c) valsar och hål,

d) vågor,

e) passager och övriga svårigheter,

f) risker för simmare.

Graderingen görs utifrån en helhetsbedömning av dessa faktorer. Något eller några av dessa kan räcka för att forsen skall graderas som svårare.

3.2 Lätt fors (klass 1)

Lätt fors karaktäriseras av

a) lätt manövrering,

b) inga fall,

c) inga valsar eller hål,

d) små vågor,

e) inga passager eller övriga svårigheter,

f) liten risk för simmare.

3.3 Medelsvår fors (klass 2)

Medelsvår fors karaktäriseras av

a) måttliga manövrar,

b) måttliga fall och mycket liten risk att en person faller ur UFF,

c) mycket liten risk att UFF fastnar i vals,

d) vågor med mycket liten risk att person faller ur UFF,

e) lätta passager och endast lätthanterliga problem,

f) mycket liten risk för skador på den som simmar och lätt att komma iland.

3.4 Svår fors (klass 3)

Svår fors karaktäriseras av

a) medelsvår manövrering och enklare sidoförflyttningar,

b) fall med risk att en person faller ur UFF,

c) valsar förekommer men risken att UFF fastnar är liten,

d) mycket vågor med risk att en person faller ur UFF,

e) klippblock och gamla passager förekommer med måttliga problem,

f) liten risk för skador för den som simmar, men problem att komma iland kan förekomma.

3.5 Mycket svår fors (klass 4)

Mycket svår fors karaktäriseras av

a) svår manövrering med sidoförflyttningar,

b) fall med stor risk att person faller ur UFF,

c) måttlig risk att UFF fastnar i vals,

d) kraftfulla vågor med stor risk att person faller ur UFF,

e) passager med problem eller andra svårigheter förekommer,

f) risk för skador på den som simmar och det kan vara svårt att komma iland eller långt mellan de ställen där det är lämpligt att komma iland.

3.6 Extremt svår fors (klass 5)

Extremt svår fors karaktäriseras av

a) mycket svår manövrering där snabba sidoförflyttningar är nödvändiga och kraven på besättningen är stora,

b) trappor och fall med risk för kantring,

c) risk för kantring och vattenfyllning,

d) risk för kantring,

e) små marginaler och risk för kantring,

f) stor risk för skada vid simning, svårt att ta upp personer som fallit ur och mycket svårt att komma iland.

3.7 Ofarbar fors för kommersiell forsränning (klass 6)

En fors är ofarbar för kommersiell forsränning om någon av de faktorer som avses i 3.1 a-f innebär en oacceptabel risk.

4 Behörigheter

4.1 Sjöfartsverket kan meddela licens som säkerhetschef till den som har två års dokumenterad erfarenhet från yrkesmässig verksamhet med UFF och som har godkänts att vara säkerhetschef av ett tillsynsorgan.

Vid prövningen huruvida någon kan godkännas att vara säkerhetschef skall hänsyn tas till om personen ifråga har erfarenhet av och kunskap om de forsar som det aktuella forsföretaget använder i sin verksamhet liksom erfarenheter från forsränning i andra älvar med motsvarande svårighetsgrader. Vidare skall hänsyn tas till personens visade omdöme och lämplighet.

4.2 Licens att vara säkerhetschef får återkallas när innehavaren uppenbart handlat i strid med dessa säkerhetsföreskrifter eller om någon förutsättning för godkännandet i övrigt inte längre är uppfyllt.

4.3 Sjöfartsverket kan meddela licens som forsrännare/guide till den som

a) är minst 18 år,

b) har genomgått en av Sjöfartsverket godkänd grundutbildning och då befunnits lämplig,

c) är förtrogen med de lokala förhållandena, bl.a. säkerhets- och räddningsplanerna, och har lokal praktik,

d) är godkänd av företagets säkerhetschef att föra UFF eller annat flytetyg som brukas av företaget.

4.4 För att föra UFF i medelsvår fors bör personen ha deltagit vid minst fem turer på aktuell sträcka som "andre förare". För färd i svår fors bör personen ha fört UFF under minst en säsong eller 20 turer i medelsvår fors samt ha deltagit vid fem turer på aktuell sträcka som "andre förare".

5 UFF:s konstruktion och utrustning

5.1 UFF skall vara byggd enligt erkända normer för forsränning.

5.2 UFF skall vid svår och medelsvår forsfärd i fören vara försedd med en minst åtta meter lång lina. Linan skall tåla minst 2.200 kg belastning. Vid svår forsfärd skall farkosten även vara försedd med en sådan lina akterut.

5.3 UFF skall vara försedd med utvändiga grepplinor längs sidorna. Dessa linor får inte vara så hårt spända att man kan fastna i dem vid en vältning.

5.4 UFF får inte vara försedd med invändiga linor som forsrännare eller passagerare kan fastna i om farkosten välter. En invändig grepplina får spännas i farkostens längdriktning.

5.5 Varje UFF skall vara utrustad med minst en kastlina. Kastlinan skall vara ca 20 meter lång och vara avsedd att används för forsränning.

5.6 Linor och rep bör vara grova och greppvänliga.

5.7 En UFF som inte är självlänsande bör vara utrustad med minst två tioliters hinkar. Hinkarna bör vara fastgjorda.

5.8 Vid svår forsfärd bör s.k. footstraps användas.

5.9 Vid kontinuerlig svår fors där en vattenfylld UFF medför stora risker bör endast självlänsande UFF användas.

5.10 Eventuell roddarställning bör kläs med något stötdämpande material.

5.11 En UFF skall vara försedd med minst två extra paddlar vid svår och medelsvår forsfärd och annars minst en extra paddel. Används åror skall farkosten vara försedd med minst en extra åra dessutom.

5.12 Vid färd som inte kan säkras från en näraliggande väg skall pump och reparationsset medföras.

5.13 Varje grupp av UFF skall vara försedd med ett "första hjälpen"-set. För var fjärde UFF skall ytterligare ett set medföras.

5.14 Vid svår forsfärd skall medföras ett minst 50 meter långt rep per grupp. Repet och fästet skall tåla minst 2500 kg och det skall vara statiskt.

5.15 Vid svår forsfärd skall minst en talja med brottstyrka på cirka 2200 kg samt två prusikslingor med brottstyrka på 1300 kg medfölja per grupp.

5.16 Kommunikationsmöjlighet skall vara anordnad vid varje forsfärd.

5.17 Extra räddningsväst bör medföras vid längre turer.

5.18 En UFF skall även vara utrustad i enlighet med den av företaget uppgjorda säkerhetsplanen.

5.19 En kanot eller en kajak som används i kommersiell forsränning skall vara konstruerad och utrustad på det sätt som har rekommenderats av Svenska Kanotförbundet.

6 Personlig utrustning

Passagerare/gäster

6.1 Samtliga passagerare skall vid forsfärd bära flytvästar.

6.2 Flytvästens bärkraft skall för en vuxen (cirka 85 kg) minst vara elva kg och i övrigt relaterat till kroppsvikten. Flytvästen skall vara försedd med låsanordningar som tål en belastning som är tillräckligt hög för att lyfta personen upp ur vattnet. Flytvästen skall vara välsittande samt ge bra skydd för ryggen.

6.3 Vid färd i svår och svårare forsar (klass 3-5) skall samtliga passagerare bära hjälm.

6.4 Vid färd i lätt och medelsvår (klass 1-2) fors bör hjälm kunna erbjudas gästerna.

6.5 Hjälmen bör ha en konstruktion som skyddar nacke, panna och öron. Den bör vara byggd av ett hårt skal med hål och ha buntats med stötskyddande material. Hjälmen bör vara försedd med ett säkerhetsspänne och den bör ha en färg som syns bra i forsen.

6.6 När det finns risk för nedkylning skall samtliga passagerare bära våtdräkt eller motsvarande. Det finns alltid risk för nedkylning när förhållandet mellan vattentemperaturen och tiden till upptagningen är oacceptabel.

Vid vattentemperaturer över femton grader får dräkt ersättas av någon annan lämplig klädsel.

Vid färd i extremt svår fors (klass 5) skall samtliga passagerare alltid bära våtdräkt eller motsvarande.

Våtdräktens tjocklek bör inte understiga tre millimeter. Våtdräkten bör ha bra passform, täcka hela bålen och vara försedd med långa ben.

Kommentar: Exempelvis är längre tid än tre minuter från forsnacke till den plats där upptagningen säkert kan ske oacceptabel då vattentemperaturen är under tio grader.

6.7 Vid färd i extremt svår fors (klass 5) skall samtliga passagerare bära träningsskor eller våtskor.

Forsrännare/Guide

6.8 Forsrännaren skall ha i sak samma utrustning som passagerare dock med avvikande färg på hjälmen.

6.9 Forsrännaren skall vara utrustad med visselpipa och kniv.

6.10 Forsrännaren bör vara utrustad med två karbiner som vardera klarar en belastning av 2300 kg samt en s.k. fliplina som är ca två meter lång.

6.11 Forsrännaren bör vara utrustad med en sju till tio meter lång kastlina som har fästs på dennes flytväst.

7 Säkerhetschefs åligganden

7.1 En säkerhetschef ansvarar för att företaget bedriver forsränning i enlighet med dessa säkerhetsföreskrifter. Säkerhetschefen ansvarar således för att alla anställda följer säkerhetsföreskrifterna och att utrustningen är i enlighet med de meddelade föreskrifterna.

7.2 En säkerhetschef svarar för att en räddningsplan och en säkerhetsplan finns upprättade.

7.3 En säkerhetschef ansvarar för att alla företagets forsrännare har erhållit lokal information och lokal praktik. Detta gäller särskilt räddnings- och säkerhetsplanerna.

8 Forsrännares åligganden

8.1 En forsrännare ansvarar för att färden sker i enlighet med dessa säkerhetsföreskrifter.

8.2 En forsrännare skall avstå från att föra en UFF om han inte anser att säkerheten är godtagbar för varje passagerare.

8.3 En forsrännare skall avvisa olämpliga passagerare. Han skall särskilt beakta ålder, nykterhet och simkunnighet.

9 Åldersgränser för passagerare/gäst

9.1 För att få delta vid färd i lätt fors (klass 1) bör man vara fem år fyllda. Högst åtta barn under tolv år per vuxen (18 år) får delta i en UFF. Vuxna skall ha fått information om handlande i nödsituation.

9.2 För att få delta vid färd i medelsvår, svår och mycket svår fors (klass 2-4) bör man vara tolv år fyllda.

9.3 För att någon skall få delta vid färd i extremt svår fors (klass 5) krävs att denne har fyllt 18 år.

10 Turregler

10.1 Vid varje tur skall luft- och vattentemperatur samt vattenstånd avläsas och noteras. Aktuella fakta om väder skall inhämtas.

10.2 Namnlista skall upprättas över samtliga passagerare och finnas hos organisatören på land.

10.3 Tillverkarens rekommendationer vad avser UFF:s maximala lastkapacitet får inte överskridas. Tillverkarens rekommendationer vad avser högsta antal personer ombord kan i undantagsfall överskridas om den sammanlagda vikten av det högsta antalet personer (många barn) i avsevärd grad skulle understiga den rekommenderade maxlasten. En förutsättning för detta är dock att varje person skall ha tillfredsställande utrymme och god tillgång till grepplina eller motsvarande.

10.4 Forsrännaren skall orientera sig om passagerarnas antal, ålder, simkunnighet, nykterhet och allmäntillstånd (okulärt). Vid svår forsfärd skall även kontroll ske av passagerarnas tidigare forsvana.

10.5 Passagerarna skall före start ges en fullständig säkerhetsgenomgång som har anpassats till turens svårighetsgrad.

10.6 Säkerhetsgenomgången skall minst innehålla följande moment.

a) Presentation av forsrännarna och den sträcka som skall forsrännas. Upplysning om alkoholförbud under färden om detta är påkallat.

b) Passagerarnas personliga utrustning skall genomgås och kontroll skall ske av hur utrustningen har anbringats.

c) Passagerarna skall erhålla information om UFF:s konstruktion, utrustning och hur den används. Särskilt viktigt är information om kastlina och grepplina.

d) De nödvändiga kommandoorden skall genomgås.

e) Passagerarna skall få information om risker och tänkbara nödsituationer vid exempelvis stenkörning och vältning. Information skall även lämnas hur en passagerare skall bete sig när denne har fallit överbord (eventuell självräddning).

I förekommande fall övas paddelteknik. Passagerarnas åtgärder vid fall överbord skall genomgås särskilt.

10.7 Vid långturer där kontakt med räddningstjänst saknas eller svårligen kan nå fram bör minst två UFF framföras tillsammans.

10.8 Vid svår forsfärd skall minst två UFF framföras tillsammans. Om tillfredsställande extra säkerhetsåtgärd vidtas, får en UFF framföras ensam.

10.9 UFF av typen Colorado-flotte får framföras ensam om minst två forsrännare deltar i turen.

10.10 Svåra passager skall alltid landrekognoseras innan färd sker.

10.11 Antalet forsrännare i varje UFF skall anpassas till passagerarnas behov och forsens svårighetsgrad.

10.12 När flera forsrännare deltar i samma UFF skall en av dem vara utsedd befälhavare.

10.13 Samtliga forsrännare som deltar i samma UFF eller i en grupp av UFF skall vara överens om att, och hur, färden skall genomföras.

10.14 Vid en rekognoseringstur skall endast forsrännare och eventuellt forsrännare under utbildning eller erfarna forspaddlare delta. Säkerhetschefen skall vara närvarande.

10.15 Vid forsfärd utan forsrännare eller vid forssimning skall antingen en följebåt eller en UFF finnas eller någon annan bevakning med beredskap att hjälpa vid en nödsituation arrangeras.

Bilaga 2

 

KURS FÖR GRUNDUTBILDNING AV FORSRÄNNARE

Allmänt

Kursens mål är att ge deltagarna kunskap om forsar och deras topografi, om säkerheten vid forsränning och praktisk färdighet att manövrera UFF i fors.

Kursen skall vara godkänd av Sjöfartsverket. En ansökan om godkännande skall innehålla kursplan, namn på den kursansvarige och kursledare.

Definitioner

I det följande avses med

kunskap: att med krav på detaljkunskap på ett i huvudsak riktigt sätt redogöra för aktuellt avsnitt,

kännedom: att utan krav på detaljkunskap på ett i huvudsak riktigt sätt kunna redogöra för aktuellt avsnitt,

färdighet: att under realistiska tidsförhållanden kunna lösa aktuell uppgift på ett godtagbart sätt.

Kurskrav

En kurs för grundutbildning för forsrännare skall minst innehålla följande moment.

1. Sjöfartsverkets föreskrifter och bilagda säkerhetsföreskrifter med särskild inriktning på UFF:s konstruktion och utrustning, passagerares och forsrännares utrustning, turregler, åldersgränser och forsrännares åligganden (ca 4 tim).

2. Praktisk övning i mindre farkost i mindre fors inklusive forssimning (ca 8 tim).

3. Teoretiska studier och praktisk övning i rodd- och paddelteknik med en UFF (ca 8 tim).

4. Teoretiska studier och praktiska övningar i att "läsa vatten" och forsgradering (ca 4 tim).

5. Teoretiska studier och praktiska övningar i sjukvård såsom ABC, hjärt- och lungräddning samt information om nedkylning och om åtgärder i samband härmed. Utbildningen skall meddelas av en behörig utbildare (ca 8 tim).

6. Teoretiska studier angående UFF:s konstruktion och material samt utrustning som används vid forsränning. Praktiska övningar i knopslagning och i reparation och underhåll av utrustning och UFF (ca 4 tim).

7. Teoretiska studier och praktiska övningar i ledarskap, där säkerhetsgenomgången med passagerare ägnas särskild uppmärksamhet (ca 6 tim).

8. Teoretiska studier i räddningstjänstens organisation och möjligheter att hjälpa vid forsrännarolycka och i analys över tidigare inträffade forsrännarolyckor som dokumenterats. Praktisk övning med kastlina, fliplina, Z-drag och med övrig personlig utrustning samt övningar i självräddning, inklusive vältning och fastpressad UFF och manuell signalering (British Columbia systemet) (ca 12 tim).

9. Teoretiska studier kring allemansrätten och miljörätt med avseende på forsränning (ca 1 tim).

10. Kursen avslutas med ett skriftligt prov med frågor från avsnitten 1 och 3-9. De praktiska färdigheterna kontrolleras under kursens gång (ca 1 tim).

Intyg

Den som har genomgått kursen på ett tillfredsställande sätt skall tilldelas intyg härom.